Ikväll fäljde jag med min kära far till stugan.
Vi tog en promenad på isen runt udden.
Det knastrade under fötterna, det var stjärnklart och snön glittrade i månens sken.
Tindra sprang runt med en leksak och busade med oss.

Helt plötsligt frågade pappa hur det stod till med min stjärnbildskunskap.
- Vart är stora Karlavagnen? frågade pappa.
- Där, svarade jag pekandes efter en liten piruettsnurr.
- Vart är lilla Karlavagnen? testade pappa mig.
- Där, svarade jag pekandes.



Vi gick en bit till och jag väntade ivrigt på nästa stjärnbild han skulle fråga efter.
Men det kom ingen fråga från min far.

Men själv fick jag lov att fråga:
- Pappa, kan du ingen mer??
- Nää, svarade han fnissandes.